Under 2023 minskade andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor till 34,2 %, vilket är en nedgång med 2,8 procentenheter jämfört med föregående år. Nedgången är en del av en oroande trend som pågått sedan 2019 då andelen låg på 39 %. I faktiska siffror innebär detta att av de 12,5 miljarder kronor som offentlig sektor spenderade på livsmedel under 2023, utgjorde de ekologiska inköpen endast 4,3 miljarder kronor.
Denna minskning är delvis ett resultat av stigande livsmedelspriser och åtstramade budgetar, men även förändrade politiska prioriteringar spelar en avgörande roll. Samtidigt visar undersökningen att 34,7 % av kommunerna planerar att öka sina ekologiska inköp de kommande åren. Detta visar att det fortfarande finns en vilja, men den behöver stöd från politiska beslutsfattare som förstår vikten av hållbar matförsörjning.
Att återvända till en positiv trend kräver att ekologiska inköp skyddas från kortsiktiga nedskärningar och att det kommuniceras tydligt varför dessa val är viktiga för både miljön och folkhälsan.
Ekologiska livsmedel är oftare svenska än konventionella.
Statistiken från 2023 visar att 97 % av de ekologiska mejeriprodukterna i offentlig sektor har svenskt ursprung, jämfört med 79 % av de konventionella. För ägg är skillnaden ännu tydligare – 100 % av de ekologiska äggen är svenska, medan nästan 20 % av de konventionella importeras.
Detta visar att satsningar på ekologiska livsmedel inte bara är en miljöinsats, utan även en konkret strategi för att stödja svenska lantbrukare och stärka landets självförsörjningsgrad. Kommuner och regioner som ökar sina ekologiska inköp bidrar därmed inte bara till hållbara måltider, utan också till en robustare svensk livsmedelsproduktion.
För att fortsätta denna positiva utveckling är det avgörande att beslutsfattare ser värdet i att välja ekologiska råvaror, även när budgetar är pressade. Ekologiskt och svenskt är en vinnande kombination som gynnar miljön, näringslivet och samhällets resiliens.
En majoritet av Sveriges kommuner och regioner har tydliga mål för ekologiska inköp. 64,5 % av de tillfrågade anger att de har ett uttalat procentmål för ekologiska livsmedel, medan 3,4 % håller på att ta fram sådana mål. Av dessa har 23 % satt ribban högt, med målsättningar på 60 % ekologiska inköp eller mer. Ytterligare 31 % strävar efter en andel mellan 30 och 59 %.
Det är glädjande att se att 86 kommuner och 14 regioner når 30 % ekologiskt eller mer, även om det är en minskning med 19 kommuner och 1 region jämfört med föregående år. Detta visar att det är möjligt att kombinera hållbara inköp med ekonomiska realiteter, så länge det finns en stark vilja och strukturer för att följa upp arbetet.
För att lyckas med dessa mål är det viktigt att hållbarhetsarbetet integreras i alla delar av verksamheten – från politiska beslut till upphandlingar och kökspersonalens arbete. Ambitiösa mål måste följas upp regelbundet och justeras vid behov för att säkerställa att de faktiskt leder till förändring.
Förskolorna är föregångare när det gäller ekologiska måltider, med en andel på hela 48 %. Grundskolorna når 42 %, gymnasieskolorna 35 %, och äldreomsorgen ligger på blygsamma 29 %. Vad är det som gör att förskolorna lyckas så bra?
Engagerade kockar, föräldrars krav och ett tydligt fokus på barnens hälsa och miljö kan vara några av förklaringarna. Förskolornas mindre storlek och högre andel av måltider lagade från grunden kan också spela en roll.
Denna framgångsmodell behöver spridas till andra verksamheter. Genom att analysera vad som fungerar i förskolorna och implementera dessa metoder inom äldreomsorg och gymnasieskolor kan vi höja den ekologiska andelen i hela den offentliga sektorn.
46 % av kommunerna har antagit mål för att minska klimatutsläppen från sina måltider, vilket visar på ett tydligt engagemang för hållbarhetsfrågor.
Samtidigt varierar metoderna för att mäta klimatpåverkan. Endast 5,7 % av kommunerna använder sig av beräkningar per serverad portion – en metod som ger en mer heltäckande bild av den faktiska klimatpåverkan. Majoriteten mäter istället per kilo inköpt livsmedel, vilket kan innebära att vissa aspekter av måltidens totala klimatavtryck inte fångas upp.
För att ytterligare stärka arbetet med att nå klimatmålen kan en mer detaljerad mätning, som inkluderar hela måltidens livscykel, vara ett värdefullt verktyg. Genom att mäta klimatutsläpp per serverad portion blir det enklare att identifiera förbättringsområden, anpassa menyer och vidta konkreta åtgärder som ger en verklig effekt på klimatpåverkan.
