Ekologiskt kretsloppsjordbruk och vallodling - En väg till hållbar livsmedelsproduktion.

Livsmedelsproduktionens klimatpåverkan har blivit ett alltmer kritiskt ämne i dagens samhälle. Enligt forskningsstudier står jordbruket för cirka en tredjedel av de globala klimatutsläppen, vilket gör det till en av de största enskilda bidragsgivarna till klimatförändringarna. I en ny forskningsstudie ledd av Artur Granstedt, Olof Thomsson och Lars Jonasson, lyfts vikten av ekologiskt kretsloppsjordbruk och flerårig vallodling fram som nödvändiga inslag för att möta dessa utmaningar.

Källa: Källa: Granstedt, A., Thomsson, O., Jonasson, L. (2024). Nödvändigt med ekologiskt jordbruk baserat på kretslopp och vallodling. Publicerad 22 juli 2024.

Utmaningar i dagens jordbruk.

Dagens livsmedelsproduktion är inte hållbar och utgör ett betydande hot mot miljön. Enligt rapporten från Granstedt, Thomsson och Jonasson, förlitar sig konventionellt jordbruk på externa resurser som konstgödsel, bekämpningsmedel och importeratfoder, vilket inte bara är miljöskadligt utan också gör jordbruket sårbart vid globala kriser. De varnar för att den minskning av ekologisk odling som observerats i Sverige de senaste åren är oroande, då den undergräver möjligheten att nå en hållbar livsmedelsproduktion.

Vallodling som lösning

Flerårig vallodling, särskilt med baljväxter, har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att minska klimatpåverkan från jordbruket. Baljväxter binder kväve direkt från atmosfären, vilket minskar behovet av konstgödsel och därmed minskar utsläppen av klimatgaser. Dessutom bidrar denna typ av odling till att återbinda kol i marken, vilket är avgörande för att motverka klimatförändringar. Forskarna betonar att en återinföring av flerårig vallodling i hela jordbruket är nödvändig för att uppnå klimatmålen.

Ekologiskt kretsloppsjordbruk: En modell för framtiden

Studien av 30 ekologiska kretsloppsgårdar över hela Sverige visar på de enorma fördelarna med att integrera ekologiska metoder i jordbruket. Om hela jordbruket i Sverige övergick till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, skulle livsmedelsproduktionens klimatbelastning kunna minska med upp till 90 procent. Dessutom framhåller forskarna att detta kan ske utan att maten blir dyrare, vilket motbevisar vanliga farhågor om att ekologisk mat skulle vara ekonomiskt oöverkomlig.

Ekomatcentrums Perspektiv

På Ekomatcentrum ser vi med stor oro på den stagnation och till och med minskning av ekologisk odling som nu sker i Sverige. Detta går helt emot de mål vi har satt upp för en hållbar och resilient livsmedelsproduktion. Vi anser, i linje med de forskare som genomfört studien, att en nationell omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk inte bara är möjlig, utan också nödvändig för att vi ska kunna möta de klimatutmaningar vi står inför.

Vi tror starkt på att det är genom att stötta och utöka ekologisk odling som vi kan minska livsmedelsproduktionens klimatpåverkan och öka Sveriges självförsörjningsgrad. Detta är särskilt viktigt i en tid då globala kriser kan hota vår livsmedelsförsörjning. Ekomatcentrum arbetar för att lyfta fram dessa frågor i samhällsdebatten och för att påverka politiska beslut, så att Sverige kan bli ledande i att utveckla ett jordbruk som är både hållbart och rättvist för framtida generationer. Offentlig sektor och offentliga restauranger har en central roll att spela i denna omställning, och vi arbetar aktivt för att dessa aktörer ska gå före och visa vägen mot en mer hållbar mat konsumtion.

Uppmaning till Handling

Forskarna har vid upprepade tillfällen försökt få den svenska regeringen att beakta dessa insikter, särskilt i utformningen av den nya nationella livsmedelsstrategin med sikte på 2030. De argumenterar för att en omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk inte bara är nödvändig för att säkerställa en hållbar livsmedelsproduktion, utan också för att Sverige ska kunna uppfylla sina klimatåtaganden.
Att främja ett jordbruk baserat på ekologiska kretslopp och vallodling kan vara nyckeln till att säkra både vår planets och vår egen framtid. Det är nu upp till beslutsfattarna att lyssna på dessa varningar och agera i tid.

Vill du läsa hela rapporten, klicka på nedan länk.

×