Strax före jul fick den ekologiska näringen en riktig kalldusch. Livsmedelsstrategins nya handlingsplan presenterades. Efter några år med stora satsningar på ekomarknaden dras mattan plötsligt undan.
I nya handlingsplanen finns inga medel till ekologiskt de kommande fem åren. Motiveringen är att ekomarknaden ska utvecklas på samma villkor som den konventionella, det vill säga bygga på konsumenternas efterfrågan. Problemet är att villkoren inte alls är lika för ekologiskt och oekologiskt på marknaden. Konsumenten möts av stora prisskillnader i butiken. Ekologiskt kostar mer än oekologiskt eftersom ekoprodukter dels har högre produktionskostnader, då de bär sina egna miljökostnader, dels belastas med fördyrande procentpåslag i livsmedelskedjans alla led.
Oekologisk livsmedelsproduktion med insatsmedel i form av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel orsakar skador på miljön och den biologiska mångfalden, kostnader som inte direkt belastar produkten utan betalas indirekt av oss konsumenter via skattsedeln. Detta är inte enkelt att förklara för en konsument i butik, att de egentligen betalar mer för den ”billigare” oekologiska produkten än för den ekologiska, via skattsedeln. Som grädde på moset har regeringen valt att stödja det konventionella lantbrukets användning av kemiska bekämpningsmedel med 6 miljoner kr per år i handlingsplanen.
För att ge sken av att man fortfarande värnar ekoproduktionen får ekomålen; 30 % ekologisk produktion och 60 % ekologisk konsumtion i offentlig sektor stå kvar i handlingsplanen. Mål som nu är helt tandlösa då finansiering och verktyg saknas för genomförande och uppföljning.
Hur kunde det bli så här?
Det finns flera förklaringar. Valet 2018 resulterade i en ny regering. Nya konstellationer och intressen har fått styra ända upp på regeringsnivå. En annan förklaring är att ansvaret för stora delar av Livsmedelsstrategins handlingsplan har gått från Jordbruksverket till Tillväxtverket. Tillväxtverket har fokus på hi-tech, vinst, företag och marknad. De saknar kunskap och erfarenhet inom området livsmedelsproduktion på primär nivå. Lantbruksföretag är beroende av väder, vind och ekosystemtjänster lika mycket som vinstmarginaler och hög omsättning. Kunskap som Jordbruksverket har men Tillväxtverket saknar.
Det är synd och skam att regeringen så lättvindigt släppt ekoinitiativet. Sverige är bäst i världen på ekologiskt i offentlig sektor, ett faktum som vi borde lyfta internationellt, inte montera ner. Vi är bland de bästa i världen på att producera ekologisk mat, vilket borde vara ett viktigt argument i Livsmedelsstrategin där bland annat export av hållbart producerad mat från Sveriges bönder ska öka. Argumentet att all mat som produceras i Sverige av svenska bönder med automatik är hållbar är en sanning med modifikation. Producerat i Sverige av svenska ekologiska bönder är däremot en garanti för att det är hållbart. Svekologiska livsmedel från Sverige kan med gott samvete marknadsföras som hållbara runt om i världen.
Vi på Ekomatcentrum uppmanar Sveriges regering med Miljöpartiet i spetsen att tänka om. Ska vi nå målen i Agenda 2030 genom en hållbar livsmedelsproduktion, med ökad biologisk mångfald och mindre utsläpp av klimatgaser, hälsosammare mat till våra konsumenter och en bättre arbetsmiljö för våra bönder samt en ökad export av hållbara livsmedel – då finns bara en lösning; ökad svensk ekologisk livsmedelsproduktion.
Ekomatcentrum
Ekomatcentrum – Informationscentrum för ekologiska produkter är en ideell förening vars huvudsakliga syfte är att öka intresset för ekologisk och klimatsmart mat i livsmedelskedjans alla led. Genom samverkan, information och utveckling strävar Ekomatcentrum mot målet ”En hållbar produktion och konsumtion av livsmedel i alla led”.