Ekomatcentrum har besökt förskolan Pytsen i Liljeholmen, Stockholm, där kocken och miljöentusiasten Johanna Klingborn jobbar. Här har hon dragit i gång projektet Från jord till bord, ett projekt med permakulturtänk och biologisk mångfald i fokus. Tillsammans med barnen och pedagoger byggs bland annat matjord från grunden, fruktträd planteras och grönsaker odlas.
– Barnen är med hela vägen och har superkoll nu på varifrån maten kommer. Vi komposterar våra gemensamma matrester och kan se hur det blir till jord som blir mat till djuren för att sedan bli mat till oss, säger Johanna Klingborn.
Det som hos flera av barnen började som en skepticism och rädsla för jord och matrester har med tiden bytts ut till lekfullhet och nyfikenhet.
– Nu är det inte längre något barn som är rädd att skita ned sig. Det är bara spännande att till exempel blanda ut matresterna från bokashin i planteringsjorden, säger Johanna som berättar att det är just det gemensamma arbetet med komposten som ger mest.
– Att få dela min fascination för jäsprocesser med barnen, bokashi är ju som att göra surkål fast på våra matrester. Och att få se barn gå från ” Usch vad äckligt” till ”Åh det här är jätteroligt”, det är häftigt.
Samtidigt som utemiljöerna på förskolan Pytsen förvandlats till kreativa och pedagogiska rum där barnen är delaktiga i maten hela vägen, så skapas också livgivande miljöer för fåglar, pollinerare och andra insekter.
– Från början var utegården mest bara asfalt och sandlådor. Men så fort vi började gräva, samla löv och göra jord så ser vi att det kommer mer och mer djur hit. Det är så kul att se skillnaden, säger Johanna som berättar att sedan de börjat plantera ut växter så har de fått se runt tio nya fågelarter på förskolan. Och även det har väckt ett engagemang hos några av barnen som vid vårt besök nyfiket studerar fågelbaden i hopp om att få se en fågel landa.
Det är bara några dagar kvar innan den stora invigningsfesten för projektet. Då ska det dukas upp med buffé på gården och en blåsorkester har bjudits in för att fira och visa upp vad barnen har gjort. Men det har inte varit helt lätt att komma med nya idéer och bryta ny mark. När Johanna började som förskolekock för drygt fem år sedan handlade det först och främst om att gå från köttbullar, makaroner och korv till mer varierade, hälsosamma och hållbara måltider.
– Jag fick slita ganska mycket innan jag fick med alla på det tåget. Men det gick och nu jobbar nästan hela staden på liknande sätt. Så jag tänkte att nu tar vi det ett steg längre och börjar odla själva.
Och även det blev en resa som började med uppförsbackar med många telefonsamtal och tålamodsprövningar.
– Jag började förra sommaren med att förankra idén hos pedagoger, chefer och föräldrar. Sedan blev det till att ringa runt, leta och be om grejer vi behöver och skriva projektansökan. Det svåraste har varit att få loss pengar till material från staden.
Men till slut lossnade det och efter åtta månader fick Johanna äntligen medel att köpa in fröer, träd och verktyg för att kunna anlägga den planerade fruktträdgården. Tanken är att det ska vara ett pilotprojekt i staden för att inspirera fler att jobba med biologisk mångfald och klimatsmarta alternativ.
– Nu känns det som att vi har nått ganska långt, säger Johanna som berättar att nästa mål är plantering av päronträd men även att bygga ett växthus som kan fungera både som odlingsplats och lekplats för barnen, året runt.
– Det kommer ta sin tid. Men vi gör ju också det här för kommande generationer.
På frågan vad Johannas drivkraft kommer i från svarar hon:
– Jag försöker utgå från sådant som jag är bra på, laga mat och få med mig folk i projekt, och sedan använda det för att göra så stor skillnad som möjligt för miljön. Och där är barnen det bästa sättet tror jag.
