Nyheter

Senast uppdaterad: april 2013

Ekologiskt slår åter försäljningsrekord!
2012-01-31
När Ekoweb gjort sin årliga sammanställning över den ekologiska livsmedels- försäljningen står det klart att den slog nytt rekord under 2011. Statistiken offentliggjordes vid Ekowebs Marknadsseminarium på Grand Hotel i Stockholm den 26 januari och är sammanställd i en marknadsrapport, av Ekoweb i samarbete med LRF.

– Den positiva utvecklingen för ekologiska livsmedel betyder att segmentet fortsätter att plocka andelar från den konventionella livsmedelsförsäljningen. Andelen ökar med 0,4 procentenheter till 3,5 procent. Allra bäst går försäljningen hos Systembolaget och inom offentlig sektor, säger Cecilia Ryegård, som är redaktör för Ekoweb.

Värdemässigt ökade försäljningen med 11 procent, vilket betyder en ökning med nästan 1 miljard kronor jämfört med år 2010. Totalt omsätter nu försäljningen av ekologiska livsmedel cirka 9,2 miljarder kronor (8,3 miljarder 2010). Ökningen ska ses i skenet av att livsmedelspriserna i princip varit oförändrade för den totala svenska livsmedelsförsäljningen.

– Konsumenternas intresse för ekologiska produkter fortsätter att öka, trotts ett återhållsamt beteende i konsumtionsmönstret i övrigt. En värdeökning på 11 procent måste ses som ett stort kliv framåt, särskilt om man tar i beaktande att priset på ekologiska livsmedel sjunkit under året. Volymökningen är troligen betydligt större, säger Cecilia Ryegård, som är redaktör för Ekoweb.

http://www.ekoweb.nu/?p=10848

Mål 2020: 60 % ekologiskt i dansk offentlig sektor
2012-02-01
Den nytillträdda danska regeringen spänner bågen rejält när det gäller den offentliga sektorns konsumtion av ekologiska livsmedel. År 2020 ska den ekologiska andelen vara uppe i 60 procent och regeringen avsätter nästan 50 miljoner kronor för att se till att målet nås. En undersökning genomförd av A&B analyse visar att 52 procent av danskarna står bakom beslutet och 72 procent gör det om det kan genomföras utan att öka kostnaderna. De danska lärdomarna är att det är möjligt att göra det inom befintlig budget. Köpenhamns kommun har redan idag en ekologisk andel om 70 procent och budgeten är den samma som tidigare. Receptet heter minimerat matspill, köpa varor efter säsong, laga mat från grunden och minska köttkonsumtionen.

– Om vi får mer ekologiskt i de offentliga köken kommer det att öka efterfrågan av ekologiska livsmedel, som redan nu i år slår nya rekord. Ekologisk konsumtion är bra för miljö och rent dricksvatten. Samtidigt handlar det om att reducera matsvinn och sätta fokus på kunskapsnivån i köken och öka arbetsglädjen hos personalen, säger Mette Gjerskov, Danmarks livsmedelsminister. Ekoweb Källa: Ökologisk Landsförening

http://www.atl.nu/lantbruk/ekofusk-ska-hittas-med-ny-metod

Ekofusk ska hittas med ny metod.
Publicerad 2012-01-16
Ekomärkta produkter betalar mer, vilket lockar skojare att försöka göra sig en hacka. Men nu tar forskare fram metoder för att kunna skilja en besprutad gröda från en ekologisk.
Den EU-finansierade forskningen leds av Sören Husted, professor vid Köpenhamns universitet. Det går i dag i laboratorier att hitta rester av växtskyddsmedel och även avgöra om grödan gödslats med handelsgödsel. Men metoderna är kostsamma, komplicerade och utrustningen finns inte överallt.
Det är tanken att det nya projektet råda bot på. Under tre år ska Sören Husted leda arbetet för att omvandla de krångliga testmetoderna till något som är enklare att använda, uppger Sydsvenskan.
Runt 10 miljoner kronor satsas från EU:s program för forskning kring ekoodling Core Organic II och totalt är forskare i elva länder involverade.
Målet är att alla livsmedelsmyndigheter ska kunna göra egna tester.
– Det finns indikationer på att vi ska kunna förenkla testmetoderna, säger Sören Husted till tidningen.
Krav välkomnar nya metoder som enklare avgör om ett livsmedel är ekologiskt eller inte.
Enligt Kristin Cooper på Krav kan det hända att en ekologisk odlare missar någon av reglerna som finns, men hon känner inte till några fall där odlare eller leverantörer medvetet fuskat med produkter och besprutat eller gödslat med handelsgödsel.
ATL.nu

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1601755/Liga-salde-vanlig-mat-som-eko.html

Liga sålde vanlig mat som eko
Publicerad 16 januari 2012 6.30
En italiensk liga misstänks för att under en följd av år ha sålt 700 000 ton livsmedel och foder med falsk ekologisk märkning. Vinsten med falskmärkningen är att produkterna kan säljas till ett högre pris.
I förra månaden grep den italienska polisen sju personer och beslagtog samtidigt 2 500 ton matvaror.
Det finns ännu inga indikationer på att produkterna nått Sverige.
Enligt det danska ministeriet för livsmedel kretsar härvan kring företaget Sunny land spa. Företaget har bland annat handlat med vete, ­ärtor, sojabönor, majs och frukt som sålts vidare till bland annat Nederländerna och Tyskland.
Danska grisbönder har köpt foder av företaget.
Enligt de europeiska ekoföretagens paraplyorganisation IFOAM hämtades merparten av produkterna från Rumänien och Bulgarien. Sydsvenska Dagbladet.

http://www.atl.nu/lantbruk/mer-ekologiskt-i-danmark

Mer ekologiskt i Danmark
Publicerad 2012-01-15
Den danska konsumtionen av ekologiska produkter ökar med 12-15 procent under 2012.

Det förväntar sig intresseorganisationen Landbrug och Fødevarer, enligt ett sammandrag från årets Plantekongres i danska Herning.
Danmark är det land i världen där folket lägger mest pengar på ekologiska produkter, i genomsnitt över 1 000 danska kronor per dansk 2010. Enligt prognosen ökade utgifterna också för ekologiska produkter under 2011 med tio procent.
Arealen ekologiskt odlad mark i Danmark har stigit sedan 2006, men inte i den takt som politikerna önskat. Regeringens mål är att den ekologiskt odlade arealen i Danmark ska fördubblas till 15 procent till 2020. På senare år har många danska lantbrukare slutat producera ekologiskt och ställt om till konventionell produktion. Den utvecklingen har bromsats, 2010 var det färre danska ekolantbrukare som slutade än året innan, enligt siffror som presenterades på kongressen.

Driver ekologi i EU
Främjandet av den ekologiska produktionen är också något som Danmarks livsmedels- och jordbruksminister Mette Gjerskov ska sätta fokus på under Danmarks ordförandeskap i EU.
– Viktigast för mig är att det blir ett grönt avtryck, men det största bekymret är att det gröna medför byråkrati, ska hon ha sagt vid en presskonferens enligt Ekologiska Lantbrukarna.
ATL

http://www.standbynews.com/news/12714

Änglamark och SJ Sveriges grönaste varumärken
Hannah Broman den 11/01 2012
När miljöprofilen hos 79 välkända varumärken i åtta olika branscher utvärderas av svenska folket vinner SJ.

I årets undersökning har svenskarna återigen fått utse Sveriges grönaste varumärke i två olika kategorier. Änglamark står som segrare i den öppna kategorin, medan SJ vinner på den slutna listan.

– Alla resor med SJs tåg är märkta med Bra Miljöval. SJ köper 100 procent förnybar energi från vatten- och vindkraft för att driva tågen. I vår bistro serveras flera KRAV- och Fairtrademärkta produkter och det går att källsortera ombord på tågen. Vårt nya snabbtåg SJ 3000 är miljödeklarerat enligt ISO 14025, säger Elisabeth Lindgren, SJs kommunikationsdirektör.

Svenskarna har dessutom fått redogöra för sin syn på miljö- och hållbarhetsarbete i åtta olika branscher. Undersökningen visar att intresset för gröna varumärken har ökat något jämfört med 2010. Respondenterna tycker att det är viktigt att göra gröna val i bilbranschen, elbranschen och i dagligvaruhandeln. Däremot är intresset lågt vad gäller snabbmat, resor och heminredning. Svenskarna är heller inte beredda att betala extra för att välja grönt. Fler än hälften upplever dessutom att det är svårt att göra gröna val.

http://www.foodmonitor.se/index.php/maerkning-a-produktinformation/3-maerkning-a-produktinformation-/1207-troegt-foer-ekomaten

Trögt för ekomaten
– Handeln har ett stort ansvar men även kunderna. De måste vara beredda att betala för Krav-griskött året runt och inte bara till jul. Detta säger Axfoods miljöchef Åsa Domeij till Dagens Nyheter, angående det faktum att det går trögt med försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige.
KRAV konstaterar att bara cirka fyra procent av den mat som konsumeras är ekologisk. Enligt DN handlar den dåliga utvecklingen om butikernas marginaler, som enligt ekologiska odlare sätts högre än på konventionella livsmedel.
Detta förnekas dock av handlarna själva:
– Vi har något sämre vinstmarginal på de ekologiska varorna än på det övriga sortimentet, säger Kf:s presschef Magnus Nelin till DN. 20120108 FoodMonitor

http://www.dn.se/ekonomi/ekomat-for-dyr-for-att-locka

Ekomat för dyr för att locka
Sara Stenman Dagens Nyheter Publicerad 2012-01-04 09:07

Priskoll
Potatis – Vanlig:24,95, Eko: 36,95
Tomater – Vanlig 34,95/kg Eko: 39,90/kg
Vetemjöl – Vanlig 13,95 Eko: 27,95
Rostasfilé – Vanlig 219,95/kg Eko: 259,95/kg
Bananer – Vanlig: 19,95/kg Eko: 26,95/kg.
Priser aktuella tisdag 3 januari på Hemköp Matpressen, Rålambsvägen i Stockholm.

Ekologisk mat säljer dåligt i Sverige. En anledning är att många kunder tycker att priserna är för höga. Ekologiska odlare skyller de höga priserna på att butikerna tar ut högre vinstmarginaler på ekologisk än traditionell mat. Men det förnekas av handlarna.
Hittills går det trögt med försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige, totalt står de för cirka 4 procent av den mat som konsumeras, enligt Krav. Och regeringens mål om att andelen ekologisk jordbruksmark i Sverige skulle vara uppe i 20 procent år 2010 har inte nåtts, i dag är siffran bara 14 procent. Det gamla målet har skjutits fram till år 2013.
Så skulle det inte behöva se ut, enligt intressenter DN har talat med. Lägre påslag från grossist till butik och lockpriser skulle ­kunna öka försäljningen, menar de.

Odlaren Frans Brozén ger ett exempel. 600 gram av hans ekologiska gula lök från Gotland kostar 24:90 kronor i en butik i Stockholmsområdet. Av den summan får han 6:60 kronor. Det betyder att grossisten och butiken delar på 16 kronor av det som kunden betalar, momsen borträknad.
– Jag tycker det är orimligt. Jag kan inte förstå varför grossist och butik behöver lägga på mer i kronor räknat, än vad de gör på traditionella livsmedel, säger Frans Brozén som också är ordförande i Sam­odlarna som organiserar ekologiska odlare.
Han tycker att grossister och butiker borde begränsa sina prispåslag på ekologisk mat till samma krontal som den traditionella. På det sättet skulle fler handla ekologiskt utan att handeln förlorade något, menar Frans Brozén.

Men många försvarar de höga priserna och menar att man får ­valuta för pengarna.
–Du får en produkt som framställts utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer. För en liten merkostnad gör du en stor insats för din egen miljö, andra männi­skors arbetsförhållanden och djurens välfärd, säger Kristin Cooper på Krav.

Skillnaden i pris mellan ekologisk mat och traditionell mat varierar stort. Ekologisk mjölk är bara cirka 15 procent dyrare än traditionell mjölk, medan Kravpotatis ofta är dubbelt så dyr och fläskkött kan vara tre gånger så dyrt. I de flesta fall avspeglar prisskillnaden hur stor skillnad det är mellan den ekologiska och den traditionella produktionen, enligt Dirk van der Krogt, marknadsexpert på Ekologiska lantbrukarna.
–En liten prisskillnad mellan ett traditionellt och ett ekologiskt livsmedel betyder oftast att produktionsformerna inte skiljer sig lika mycket, säger han.

Magnus Nelin, presschef på KF, förnekar bestämt att påslagen skulle vara större på det ekologiska sortimentet.
–Vi har något sämre vinstmarginaler på de ekologiska varorna än på det övriga sortimentet, säger han.
Åsa Domeij, miljöchef på Axfood, betonar att det krävs insatser från flera håll för att få ner priserna på ekologisk mat.
–Ska det verkligen hända något måste alla hjälpa till. Handeln har ett stort ansvar men även kunderna. De måste vara beredda att betala för Krav-griskött året runt, inte bara till jul och de måste vara envisa och fråga efter de ekologiska varorna när de inte finns i butiken.

Konsumentorganisationen Sveriges konsumenter lägger ändå största ansvaret på handeln.
–Jag väntar på de stora priskampanjerna på ekologiskt. Vem blir först med att erbjuda extrapris på ekologiskt lammkött till påsk eller grillkött till sommaren? undrar Louise Ekström på Sveriges konsumenter.

http://www.webfinanser.com/nyheter/2338768/kammarrattsdom-inger-hopp-for-god-djuromsorg-i-offentlig-verksamhet/

Kammarrättsdom inger hopp för god djuromsorg i offentlig verksamhet
Webfinanser 20120104
Rättviks kommun kämpar vidare för att kunna ställa strängare djurskyddskrav i sin livsmedelsupphandling. Kammarrätten i Sundsvall skriver i sin nyligen fastlagda dom (2091-11) om frågan i målet:
“Det är ostridigt i målet att kommunen kan ställa upp strängare djurskyddskrav än de som anges i EU:s regelverk”.
Efter att Förvaltningsrätten i Falun godkände Rättviks krav på högre djurskydd i sin livsmedelsupphandling ändrades överklagandet i kammarätten till att handla om uppföljningen av kraven. Anbudsgivaren hävdar nu att djurskyddskraven går att ställa men att uppföljningen är svår om inte omöjlig att genomföra.

Kammarrätten anser i domen att verklig kontroll av djurskyddskraven är möjlig. Den “bör utföras av någon i förhållande till anbudsgivaren fristående person eller något fristående organ”. Domen innebär att uppföljning av kraven via inspektioner och leverantörsförsäkran inte anses vara tillräcklig för att leverantörer ska kunna garantera att kraven uppfylls. Därmed anser rätten att Rättvik bryter mot likabehandlingsprincipen och att upphandlingen ska göras om.
–  Svenska kommuner vill säkerställa att köttet de serverar skolbarn är ursprungsmärkt och att djuren inte får onödig mängd antibiotika vilket kan leda till antibiotikaresistens, för att nämna något exempel. Domen ger oss möjlighet att arbeta vidare med att hjälpa kommunerna och vi fortsätter arbetet med verifiering och uppföljning, säger Monica Sihlén, projektledare för livsmedel på Miljöstyrningsrådet.

Kammarrättens dom talar emot andra vägledande domar samt EU:s praxis där det anses som för ingripande att kräva oberoende andra- eller tredjeparts granskningar. Något som kan försvåra för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling.
Rättviks kommun kommer att överklaga till högsta förvaltningsdomstolen.
Läs mer om domen här:
http://www.msr.se/sv/Upphandling/Kriterier/Livsmedel/Kott/Rattsfall-fran-Rattvik-och-Sigtuna/

För mer information kontakta kommunikationsansvarig Susanne Lång, susanne@msr.se eller 0708-96 88 81.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Tillstandet-i-miljon/Halsa/Arsrapporter-om-halsoeffekter/Arsrapport-2009/

Årsrapport 2009 om övervakning av hälsan
Naturvårdsverket 111212
Om du dricker vin eller äter vindruvor, om du väljer ekologiska livsmedel eller om du spelar golf kan avspegla sig i halten av bekämpningsmedel i din urin.
Att livsstilen påverkar hur mycket gifter du har i kroppen framgår av en av artiklarna i årsrapporten 2009 om hälsa från miljöövervakningsprogrammet Hälsorelaterad miljöövervakning.
Det är främst genom födan, särskilt färska frukter och grönsaker, som vi får i oss mycket små mängder bekämpningsmedel. I en undersökning från miljöövervakningen finns det signaler om skillnader i halter i urinen kopplade till bland annat årstid när provtagningen gjordes, kön, ålder och livsstilsfaktorer.
Det kan vara livsstilsfaktorer som konsumtion av vindruvor eller vin och ett fritidsintresse som golf. Att spela golf på en bana som nyligen besprutats med bekämpningsmedel avspeglar sig i urinproverna.

Årsrapport 2009, Hälsorelaterad miljöövervakning
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/8400/978-91-620-8420-2/

Dyr omväg till ekologiskt jordbruk i Sverige
Pressmeddelande frånLunds universitet 2012-01-10
Statens mål om att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel år 2010 skulle vara ekologisk uppfylldes till hälften. Ytterligare ökad offentlig konsumtion av ekologiska livsmedel stegrar kostnaderna i måltidsverksamheten samtidigt som målen har osäkra effekter på målet om fler ekologiska jordbruk. Det visar en ny rapport från AgriFood, ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Hittills har kommuner och landsting köpt varor med lågt merpris för den ekologiska stämpeln, till exempel mjölk och kaffe. Men kostnaderna för att köpa ekologiskt kommer stegra avsevärt allteftersom man måste köpa livsmedel i varugrupper med högre merpris för ekologiskt, såsom kött och grönsaker, säger Christian Jörgensen, forskare och utredare på Agrifood, och författare till rapporten ”Mål som styrmedel – målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel”.
Det genomsnittliga merpriset för ekologiska livsmedel till offentlig verksamhet har beräknats till 65 %. Det innebär att en måluppfyllelse sannolikt skulle öka kostnaderna till cirka 450 miljoner kronor jämfört med knappt 200 miljoner vid rådande nivå om runt 12,5 %. Därtill tillkommer kostnader för planering, hantering och uppföljning.

Statens intention med målet för konsumtionen av ekologiska livsmedel var att öka efterfrågan och stimulera svensk ekologisk jordbruksproduktion. Men rapporten visar att konsumtionsmålet ger en vag styrning och det är högst osäkert hur stor effekt det verkligen har på produktionen. Ett skäl är att en betydande del av konsumtionen är importerade produkter, som t.ex. ekologiska bananer. Och även då konsumtionen riktas mot inhemska produkter som ekologisk mjölk är effekten osäker eftersom producenter kan begränsa utbudet och ta ut höga marginaler.

– Resultaten visar att styrmedel som miljöersättning för ekologiskt jordbruk ser ut att vara betydligt träffsäkrare instrument för att nå målen. Ett direkt riktat stöd till produktionen är sannolikt betydligt effektivare än en dyr omväg via konsumtionen, säger Christian.

För mer information: Christian Jörgensen, Utredare/forskare,  AgriFood Economics Centre Tel: 046-222 07 88 E-post: Christian.Jorgensen@agrifood.lu.se   www.agrifood.se
Länk till rapporten: http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=661

http://www.fria.nu/artikel/91381

Ekonomiforskare ifrågasätter mål om ekologisk konsumtion
Publicerad: Fredag 13 januari 2012
Om mer ekologisk mat serveras i offentliga verksamheter skapas en större efterfrågan på ekologisk mat. Detta leder i sin tur till att fler svenska jordbrukare ställer om sin verksamhet till att bli ekologisk. Den linjen har regeringen jobbat efter. Men detta sätt att påverka svenskt jordbruk är ineffektiv, hävdar forskare.

2010 skulle 20 procent av all jordbruksmark i Sverige odlas med ekologiska metoder. Detta var ett mål som riksdagen beslutade om 2005. För att öka efterfrågan på ekologisk mat från svenska bönder satte man även upp ett annat mål: att 25 procent av den mat som köps in av kommuner och landsting skulle vara ekologisk 2010. Dessa mål uppfylldes bara till hälften och har sedan dess förlängts till 2013.

Tanken är att en ökad konsumtion av ekologisk mat inom den offentliga sektorn ska göra det lättare för svenska bönder att ställa om till ekologisk produktion. Men hur effektiv denna metod är ifrågasätts nu i en ny rapport från Agrifood economics center.
Rapporten pekar bland annat på att en stor del av det som konsumeras inom den offentliga sektorn tillverkas utomlands. Därför menar man att ökad konsumtion av vissa ekologiska produkter inte nödvändigtvis påverkar jordbruken i Sverige.
– Man upphandlar varor som i princip bara kan importeras, till exempel kaffe och bananer, som inte stimulerar svenskt jordbruk, säger forskaren Christian Jörgensen, som skrivit rapporten.
Eftersom ekologisk mat är dyrare än annan mat menar Christian Jörgensen att kostnaderna också ökar avsevärt för kommuner och landsting. Han uppskattar att 12,3 procent av livsmedlen i den offentliga konsumtionen var ekologiska 2010. Detta beräknas ha gett en merkostnad på cirka 200 miljoner kronor jämfört med om man köpt vanlig mat.
– Skulle man gå upp till 25 procent rör det sig sannolikt om runt 500 miljoner kronor, säger han.
Dessa pengar skulle enligt rapporten ha en större effekt om de användes på andra sätt.
– Sannolikt påverkar man mer om man ger pengar direkt till jordbruket, säger Christian Jörgensen.
Istället för att sätta upp mål om ökad offentlig konsumtion tycker han att regeringen borde se över sina stödåtgärder till jordbruket. Han menar också att ökad offentlig konsumtion i första hand gynnar de jordbruk som redan har en ekologisk produktion, inte de som skulle vilja ställa om.
Sofia Jöngren är politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C). Hon säger att mer ekologisk mat inom offentliga sektorn inte är något regeringen längre strävar efter.
– I dag är det inte efterfrågan som släpar efter utan produktionen.
Hon menar att det inom det så kallade Landsbygdsprogrammet finns ett bra stöd till bönder som vill börja med ekologisk produktion. Det är främst detta stöd som utgör regeringens påtryckningsmedel.
– Det vi gör är att uppmuntra bönderna till att ställa om. Men bönderna måste också vilja ställa om – vi tvingar ju ingen, säger Sofia Jöngren.
Jens Holm (V), ledamot i miljö- och jordrbuksutskottet, tycker dock att regeringen skulle kunna göra mer.
– Utifrån ett ekologiskt perspektiv är regeringens politik ett fiasko, säger han.
Han ser ingen motsättning mellan att ha krav på ökad ekologisk konsumtion i offentliga sektorn och att ha riktade stöd direkt till jordbruket. Jens Holm tycker att båda dessa styrmedel behövs.
Tidigare fanns ett direktstöd till ekologiska bönder på 25–30 miljoner kronor som den borgerliga regeringen avskaffade. Det stödet vill Vänsterpartiet återinföra. Men det allra viktigaste är, enligt Jens Holm, att återinföra den skatt på konstgödsel som även den avskaffades av den borgerliga regeringen 2006.
– De jordbrukare som smutsar ner mest ska också betala för det som de smutsar ner, säger han.
En skatt på konstgödsel fungerar enligt Jens Holm som påtryckning för att få fler jordbrukare att ställa om. Dessutom får man in pengar som kan satsas på det ekologiska jordbruket.
Enligt Jens Holm drog staten in 400 miljoner kronor per år på denna skatt innan den avskaffades.Kalle Johansson

http://www.fria.nu/artikel/91381#ixzz1jzScuqNf

Lund ställer om – utan extra kostnad
Publicerad: Fredag 13 januari 2012
I den nya rapporten från Agrifood menar man att det kostar mycket pengar att öka andelen ekologisk mat inom kommuner och landsting. Detta håller dock inte alla med om. I Lunds kommun har man ökat andelen ekologisk mat till 43 procent – utan att tillföra mer pengar.

Eva Fröman på föreningen Ekomatcentrum menar att ekologisk mat inte alls behöver bli en dyr affär för kommunerna. Hon säger att även om ekologisk mat kostar mer så behöver inte det påverka den totala matkostnaden.
– Det finns förskolor som har 97 procent ekologisk mat utan att ha utökat budgeten, säger hon.
Detta förklaras med att kommunerna lärt sig att kompensera den dyrare ekologiska maten med att dra ned på andra kostnader. Som exempel nämner Eva Fröman att man äter mer vegetariskt istället för kött som kostar mer, och att man oftare lagar mat från grunden istället för att köpa in dyra halvfabrikat. Eva Fröman menar att de flesta kommuner har ökat konsumtionen av ekologisk mat utan att ha någon extra budget för det.
Lund är en av de kommuner i Sverige som kommit längst i omställningen till ekologisk mat. I dag är 43 procent av all mat kommunen köper in ekologisk. Kerstin Andersson som är ansvarig för projektet Ekologisk Mat I Lund bekräftar den bild som Ekomatcentrum ger.
– Vi har inte större matkostnader idag än för sex år sedan, säger hon.
Hon anger även samma förklaring till detta som Eva Fröman på Ekomatcentrum. Man kompenserar dyrare mat med att ändra menyerna – mer säsongsanpassat och vegetariskt och så byter man ut dyra grönsaker mot billiga. Till exempel äter man mer morötter istället för tomater.
Christian Jörgensen tycker dock inte att man kan räkna på det sättet.
– Det är ett förädiskt resonemang, för det innebär att man måste dra ner på annat, säger han.
Att göra besparingar för att ha råd med ekologisk mat betyder enligt Christian Jörgensen inte att merkostnaden försvinner. Det skulle fortfarande vara billigare att köpa mat som inte är ekologisk. Så ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är det ändå en kostnad menar Christian Jörgensen.
Att laga mat från grunden i stället för att köpa in halvfabrikat innebär inte heller någon besparing ur ett större perspektiv säger Christian Jörgensen. Inköpen av råvaror blir billigare, men samtidigt måste kommunen lägga mer pengar på att tillaga maten.
– Man flyttar bara medel mellan olika budgetposter, från inköp av livsmedel till tillagningskostnader, säger han.
Men han tillägger också att det kan finnas andra fördelar med att göra dessa förändringar som man har gjort i Lunds kommun och i andra kommuner, till exempel att det kanske blir nyttigare och godare. Fria tidningen, Kalle Johansson.

http://www.aftonkuriren.se/?p=37780

Rekordstor ökning av KRAV- grisar 2011
Antalet grisar som fick gå ute på grönbete ökade med 20 procent under 2011. Det är den största ökningen någonsin.
– Det är jätteroligt att alltfler vill ha kött från ekologiska utegrisar som får beta gräs och bada gyttjebad, säger Dirk van der Krogt, på Ekologiska Lantbrukarna.
I slutet på förra året bildades en förening för landets KRAV-grisuppfödare, Jord på Trynet. De 24 medlemmarna står för mellan 98 och 99 procent av alla KRAV-grisar som föds upp i Sverige.
– Vårt mål är att öka antalet grisar som får leva riktiga grisliv med sommarbete och gyttjebad, säger Mats Schörling grisuppfödare utanför Vingåker och ordförande i föreningen.
Hittills har det gått bra. Antalet KRAV-uppfödda grisar ökade i år från 20 000 till 24 000, en ökning med 20 procent. Den viktigaste förklaringen är att uppfödarna i föreningen fått bättre betalt för sina djur vilket lockat fler att ställa om till KRAV.
Trots den rekordstora ökningen utgör andelen KRAV-grisar mindre än 1 procent av de cirka 2,8 miljoner grisar som föds upp i Sverige. Och andelen är ännu lägre om man sätter den i relation till den svenska marknaden som ju också består av omkring 30 procent importerat griskött.
– Vi har varit alldeles för dåliga på att berätta om hur KRAV- grisar föds upp. Om fler konsumenter får se grisar i det fria som får beta klöver, böka fram rötter och bada lerbad så tror vi att efterfrågan kommer att öka ytterligare, säger Mats Schörling.
För att öka konsumenternas kunskap om KRAV uppfödning öppnar föreningen i dag en webbplats med bilder från alla gårdar och information om hur uppfödningen går till. Uppfödarnas logotyp, med klövavtryck i lera, finns redan i år på julskinkornas etiketter.
– Vi kommer att satsa mycket på att vara synliga ute i butiker och informera om vår uppfödning, säger Mats Schörling. Källa: Krav publicerad 011211
http://www.ekoweb.nu/?p=10815

Danmark: Nya regeringen storsatsar på ekobranschen
2011-12-01 Ekoweb
Danmark ska bli en global föregångare för ekologiska livsmedel i offentlig sektor och driva ekologiskt framåt genom innovation, export och investeringar i ekologisk livsmedelsproduktion. Nya livsmedelsministern Mette Gjerskov avsätter cirka 200 miljoner Skr till satsningar i den ekologiska branschen.
– De ekologiska lantbrukarna och företagen kommer att känna vinden i ryggen och att vi blivit hörda. Regeringen kommer att skapa bättre möjligheter för investeringar, export och för att de ekologiska livsmedlen på allvar kommer in i de offentliga köken. Detta kan innebära att fler lantbrukare överväger en omläggning, säger Evald Vestergaard, ordförande i Ökologisk Landsförening.
– Detta är en ny ekopolitik som kommer att göra Danmark till föregångare både på exportmarknaden och i offentlig sektor. Samtidigt säkras rent dricksvatten till danskarna, bättre miljö, fler arbeten inom den gröna sektorn och fler ekologiska livsmedel i butikerna. Det är banbrytande, fortsätter Evald Vestergaard.
Rent konkret innebär den danska regeringens satsning att 200 miljoner avsätts för olika satsningar uppdelat på två år inom bland annat forskning, produktutveckling och för att öka ekokonsumtionen inom offentlig sektor. Regeringen sätter också upp ett mål att 60 procent av livsmedlen inom offentlig sektor ska vara ekologiskt.

Varje dag serveras 500 000 måltider i offentlig sektor i Danmark.
– Omläggning av offentliga kök kommer att medföra omläggning av jordbruksmark till ekologisk produktion i en omfattning som vida överstiger vad vi har sett de senaste 10 åren, säger Paul Holmbeck. Källa: Ökologisk Jordbruk