Vem vinner 2023? Missa inte Ekomatsligan 2024.
Ekomatsligan är en ranking av landets kommuner och regioner avseende deras ekologiska inköp. Ekomatcentrum samlar varje år in statistik från offentlig sektor för att se hur utbudet av hållbar mat i allmänhet och ekologisk mat i synnerhet utvecklas. Statistiken dokumenteras och offentliggörs i en årlig rapport. Nivån för att klassa in Ekomatsligan är 30 % ekologiska inköp, räknat i SEK. Regeringens nationella inriktningsmål för ekologiska inköp i offentlig sektor är 60 % till 2030. Regeringen har också ett mål för ekologisk produktion, 30 % ekologisk areal till 2030.
Varje år arrangeras en stor diplomeringsceremoni för offentliga måltidsverksamheter som går under parollen Ekomatsligan. Här samlas måltidsaktörer från hela landet och från hela ekobranschen för att fira ekoinsatserna i offentlig sektor, ta del av årets resultat och kora årets hållbara vinnare bland Sverige kommuner och regioner i flera kategorier. Prisutdelning och lansering av årets marknadsrapport kombineras med inspirerande föredrag på årets tema, paneldebatter, nätverkande och utställande företag.
Läs mer om Ekomatsligans priskategorier
Med 70 procent ekologiska livsmedelsinköp 2022 kan Örebro kommun för andra året i rad titulera sig som vinnare av Ekomatsligan. Region Jönköping tog hem Regionsligan med 61 procent ekologiska inköp.
När resultaten av Ekomatsligan 2023 avslöjades stod det klart att Örebro kommun återigen är bäst i Sverige på ekologiskt.
Ekomatsligan 2023 genomfördes den 30 maj på Brygghuset i Stockholm med 130 deltagare. Trettio kommuner och regioner var representerade för att ta emot diplom för sina ekologiska insatser. Härliga Paul Svensson var på plats och delade ut diplom till Årets Ekologiska Spjutspetsar!
Du hittar alla mingelbilder samt bilderna från diplomutdelningen på nedan länk!
https://drive.google.com/drive/folders/1JOthTLLo-h4bU5mKLmCFY4NpsueTYD7Q?usp=sharing
37 procent ekologiskt i offentlig sektor
Andelen ekologiskt i offentlig sektor har minskat under 2022. Det ekologiska utbudet har ökat stadigt sedan Ekomatcentrum började mäta 1999, men 2020 vände det och de ekologiska inköpen började minska. Med anledning av höjda livsmedelspriser har nästan hälften av landets kommuner och regioner tvingats minska de ekologiska inköpen under året. MEN en tredjedel har kunnat ökat sina ekoinköp under året eller legat kvar på samma nivå. Några exempel är Leksands kommun som ökat med 8 procentenheter samt Trollhättan, Vaxholm, Emmaboda, Partille, Ronneby och Sotenäs som ökat med minst 6 procentenheter.
Lärande Hållbara Måltider
Lärande Hållbara måltider var temat på årets Ekomatsliga. Det nyinstiftade Måltidspedagogiska priset gick till Förskolan Pärlan Norlandia i Vårby i Huddinge kommun med motiveringen “Pärlan har långsiktigt och målmedvetet arbetat med samverkan, kommunikation och pedagogik i ett hållbart lärande. Med initiativ tagna på ledningsnivå har Pärlan lyckats med att öka samarbetet mellan kök, matgäster och pedagoger.”
Alla rankinglistor och resultat för den offentliga måltidsverksamheten i Sverige finns i Ekomatcentrums Marknadsrapport 2023.
Se filmen från Örebro!
Ekomatcentrum besökte tre kök i Örebro kommun med höga ekoandelar för att se hur de arbetar med ekologisk och hållbar mat. Vi kan konstatera att Örebro har väldigt nöjda matgäster och personal. Klicka på bilden till vänster för att se filmen.
Klicka på en av presentationerna för att komma till den!
Ekomatsligan den 16 maj 2022
Med 71 procent ekologiska livsmedelsinköp 2021 kunde Örebro kommun titulera sig som vinnare av Ekomatsligan 2022. På andra respektive tredje plats kom Malmö stad och Lunds kommun. Totalt fanns deltog 33 kommuner och regioner som fick motta pris av prins Carl Philip och landsbygdsministerns statssekreterare Oskar Magnusson.
Borlänge kommun som kom på en fjärdeplats vann Ekologiska Lantbrukarnas pris Svekomatspriset med 48 procent svekologiska inköp men stod även högst upp på prispallen tillsammans med Gävle kommun för Årets raket. Vinnaren av Klimatekopriset som delades ut av Matilda FoodTech gick för andra året i rad till Malmö stad. Gnosjö kommun blev årets vinnare av KRAVs pris Årets Ekologiska Förebild.
Bland regionerna var det Jönköping region som behöll ledningen i Regionsligan med en ekoandel på 58 procent, tätt följt av region Uppsala och region Stockholm. Jönköping region vann även Svekomatsligan för regioner. I Länsekoligan fortsatte Örebro län att dominera ekotoppen.
Den totala andelen ekologiskt i offentlig sektor ligger kvar på 38 procent. Däremot har kommuner som klarat det nationella målet på 60 procent ekologiskt till 2030 ökat från fem stycken till åtta kommuner 2021.
Se den digitala utdelningen av Ekomatsligans priser på youtube.
Presentationerna som PDF
Årets vinnare i Ekomatsligan blev Lunds kommun som tog emot Ekomatsligans enda gulddiplom. Lund noterade 75 % ekologiska inköp. Örebro som ökat med 4 procentenheter under året tog 2:a platsen från Malmö som minskat sina ekologiska inköp med 1 procentenhet och fick därmed nöja sig med en tredjeplats. Trosa och Södertälje på delad 4:e plats, även de med inköp över 60 %.
Region Jönköping tog hem årets Regionsligan med 58 % ekologiska inköp. Ingen region har ännu klarat 60 %. Region Uppsala vann förra årets liga med 57 % men fick lämna topplaceringen till Jönköping detta år.
Malmö stad vann Klimatekoligan 2021. Låga andelar CO2e i kombination med höga ekoinköp gav vinst. Klimatekopriset är instiftat av Matilda FoodTech, med syfta att öka de klimatsmarta inköpen i landets offentliga måltidsverksamheter.
– En viktig framgångsfaktor för Malmö har varit att laga riktigt god växtbaserad mat. För det krävs kunskap och inspiration hos alla duktiga kockar i våra verksamheter, säger en glad Gunilla Andersson, projektledare på miljöförvaltningen i Malmö stad.
Årets Svekomatspris gick till Lunds kommun. Priset är instiftat av Ekologiska Lantbrukarna och går till den med högst andel svekologiska livsmedelsinköp. Lund hade 51 % svekologiska inköp 2020. Även Årets Spjutspets gick till Lund.
Årets Raket blev Tyresö kommun som ökat sina ekoinköp med 44 % under 2020, från 30 % till 43.
KRAVs pris “Årets Ekologiska Förebild 2021” gick också till Tyresö kommun.
Se den digitala utdelningen av Ekomatsligans priser på youtube.
För första gången någonsin genomförde Ekomatcentrum en digital Ekomatsliga den 13 oktober. Närmare 50 diplom delades ut under en ceremoni med fanfarer på nätet. Deltog gjorde drygt 120 representanter från kommuner, regioner och statliga verksamheter.
- Lunds kommun vann med stor marginal årets Ekomatsliga för kommuner. Med 83 % ekologiska inköp under 2019 var steget ganska långt till Malmö som kom på 2:a plats med 69 %. Trea kom Örebro kommun med 65 % ekologiska inköp.
- Region Uppsala vann för första gången regionsligan med 57 % ekologiska inköp, strax före region Kronoberg som nådde 56 % och region Jönköpings län med 55 %.
- Bland statliga verksamheter noterades höga ekologiska inköp hos Länsstyrelsen Skåne med 69 %, Göteborgs universitet 59 %, Länsstyrelsen Västernorrland 50 % och Försäkringskassan 49 %.
- 39 % ekologiskt blev genomsnittet för offentliga sektor 2019. En ökning med en procentenhet från 2018. Ökningstakten har avtagit under 2019. För att nå det nationella konsumtionsmålet, 60 % ekologiskt till 2030, behöver ökningstakten ligga på ca 2 procentenheter årligen.
- 7 kommuner har redan nått det nationella målet 60 % ekologiska inköp. Dessa ekologiska spjutspetsar är Lund, Mamö, Örebro, Borlänge, Södertälje, Trosa och Vellinge.
– En viss ekotrötthet har genomsyrat 2019 och flera kommuner har tagit bort sina ekomål till förmån för svenskt, klimat och svinn. Att Lunds kommun vann Ekomatsligan är därför extra kul med tanke på att kommunen av politiska skäl slopat sitt ekomål under 2019, säger Mimi Dekker, ordförande i Ekomatcentrum.
Trots slopat ekomål gör kommunen grand slam genom vinst i Ekomatsligan, vinst i Svekomatsligan (mest svenskt och ekologiskt) och vinst i den nyinstiftade Klimatekoligan (minst Co2e-utsläpp/ kilo livsmedel viktat mot konventionell inköpsandel)
– Nu måste kommunerna hålla fast vid sina ekomål och inte tappa fokus, menar Mimi Dekker. Sätt gärna mål för svenskt, lokalt och klimat i kombination med ekologiskt, men ta inte bort ekomålet! De ekologiska målen och inköpen bidrar till att alla andra mål uppfylls i den nationella livsmedelsstrategin, minskade klimatutsläpp, ökad biologisk mångfald och ökad lokal svensk livsmedelsproduktion som genererar ökad sysselsättning. Det är viktigt att alla jobbar åt samma håll om den svenska Livsmedelstrategin ska lyckas och de nationella inriktiningsmålen för ekologisk produktion och konsumtion nås.
