Ny rapport från Ekomatcentrum visar att de nya vegoprodukterna varken är svenska eller ekologiska.
Se webbinarium från 30 november 2020.
Länk till rapporten: SvEkoVego rapport 2020
Konsumenternas efterfrågan på växtbaserad mat ökar rekordsnabbt. Foodtech företagen lanserar nya spännande växtproteinprodukter som svar på det ökade intresset. Men varför är det så glest mellan svensk- och eko-märkningarna? Är inte vegokonsumenterna intresserade av att maten också är svensk och ekologisk?
Ekomatcentrum har sökt svar på frågorna genom att bland annat inventera utbudet av växtbaserade livsmedel från svenska företag i dagligvaruhandeln och i foodservice. Vi har intervjuat några svenska företag som säljer och tillverkar vegoprodukter. Vi har också studerat utbudet av svenska ekologiska råvaror på marknaden samt vad som motiverar vegokonsumenterna att välja ekologiskt.
Utbud ekologiska vegoprodukter i dagligvaruhandeln
Vi har inventerat utbudet av svenska ekologiska vego produkter i handeln och foodservice. Vår inventering visar att det inte alltid är glest mellan ekomärkningarna på vegosortimentet. Bland traditionella vegoprodukter som tempeh och tofu var andelen ekoprodukter mycket hög, 82 procent. Däremot fanns det inte ett enda ekomärke på de nya växtbaserade köttliknande foodtech produkterna, vegofärs, korv, biffar, burgare och pålägg.
Utbudet av ekologiska vegoprodukter i foodservice
Utbudet av ekologiska vegoprodukter var bättre hos foodservice grossisterna än i butik. Det fanns ekologiska växtbaserade produkter i grossisternas utbud som helt saknades i dagligvaruhandeln. Det fanns också fler svekovego produkter, dvs ekologiska vegoprodukter med råvaror från svenska ekologiska producenter.
Varför är så få växtbaserade foodtech produkter ekologiska?
De företag som hade låg eller ingen andel ekologiskt angav bland annat följande anledningar:
- Höga produktionskostnader vid framtagandet av växtproteinkoncentrat
- Osäker tillgång på ekologisk råvara
- Ojämn kvalitet och smak på ekologiskt sojaprotein
- Priskänslig målgrupp
- Sverige saknar förädlingsindustri för framtagande av växtproteinkoncentrat
- Vissa tillsatser är inte godkända för ekologiska produkter
- Berikning med kalcium och vitaminer är inte tillåtet för ekologiska produkter
- Låg efterfrågan
Ekologiska råvaror från Sverige
Om den ökande efterfrågan på växtbaserad mat ska kunna tillgodoses bör lantbruket i Sverige öka produktionen av såväl baljväxter för humankonsumtion som odlingen av grönsaker, frukt och bär. Tillgången på svensk råvara för produktion av växtbaserade livsmedel är begränsad, den ekologiska ännu mer. Lantbruket i Sverige är främst inriktat på produktion av kött, mjölk och mejeri, därför odlas framför allt foder på våra åkrar. Baljväxter odlas på endast 1,5 procent av totala jordbruksmarken, varav 24 procent är ekologiskt. Endast en liten del av detta går till humankonsumtion. Arealen med grönsaker, frukt och bär är än mer begränsad. Sverige är beroende av import av råvara till den snabbt ökande vegokonsumtionen. Tillgången på svensk och ekologisk spannmål för humankonsumtion är däremot tillräcklig för att möta efterfrågan.
Varför odlas nästan inga baljväxter för humankonsumtion i Sverige?
Baljväxter odlas på 1,5 % av åkerarealen och domineras idag av ärtor och åkerbönor, där nästan allt går till djurfoder. Lönsamheten är låg och baljväxter osäkra att odla. Sojabönan som är den viktigaste basen i växtbaserade proteinprodukter idag, anses ännu inte odlingsbar i Sverige. Bruna bönor däremot odlas i mycket begränsad omfattning på Öland. Odlingstekniskt skulle den svenska baljväxtodlingen kunna flerdubblas. Det kräver dock ett utvecklat förädlingsled och anpassning av sorter som passar för humankonsumtion.
Varför odlas så lite frukt, bär och grönsaker i Sverige?
Sverige importerar majoriteten av de grönsaker vi konsumerar i Sverige. Nu ökar efterfrågan på växtbaserad mat men inte produktionen av svenska ekologiska grönsaker, frukter och bär. En förklaring är import från sydligare breddgrader som vi inte kan konkurerar med prismässigt. En annan förklaring är att vegoutbudet på marknaden är innovationsdrivet. Företagen utvecklar nya innovativa proteinprodukter av högprocessade råvaror. Vanliga traditionella grönsaker och rotsaker är inte så intressanta för denna foodtechindustri. En tredje att svensk ekologisk trädgårdsproduktion konkurrerar på en fri EU-marknad utan några omfattande nationella arealstöd.
Nya vegokonsumenter
Nya vegokonsumenter efterfrågar i större utsträckning köttliknande växtbaserat protein. Störst andel ekologiskt finns i utbudet av traditionellt växtbaserat protein såsom tempeh och tofu. Lägst andel, ekologiskt har det innovativa foodtech utbudet av växtbaserade proteinprodukter. Vi har utifrån två konsumentundersökningar identifierat fyra typer av konsumentgrupper som köper och äter växtbaserad mat; hälsovegeterianer, djurvänner, klimativrare och flexiterianer. Nya vegokonsumenter hittar vi främst i gruppen djurvänner och klimativrare men även bland flexiterianerna. Deras motiv styrs inte främst av hälsoskäl utan av att motverka klimatförändringar. Djurvännernas motiv är främst djuretiska.
Presentation av rapportens resultat
* Svekovego – Växtbaserat nu och framtiden
Gästpresentationer
* ICA-gruppen: Matrevolutionen – Ett hållbart matsystem för framtida generationer
* Fredrik Fogelberg RISE: Möjligheter med svenska, ekologiska baljväxter
* Pia Qvarnström, Swedish Temptations: Bärtas resa, varför svenskt och ekologiskt?
Panel
* Mattias Olsson, Säljpartner Häll & Co
* Cecilia McAleavey, Växtbaserat Sverige
* Jan Bertoft, Sveriges konsumenter
* Axel Cedergren, Ekologiska lantbrukarna
Frågor? Mejla: info@ekomatcentrum.se
