Med 71 procent ekologiska livsmedelsinköp 2021 kan Örebro kommun titulera sig som vinnare av Ekomatsligan 2022. På andra respektive tredje plats kom Malmö stad och Lunds kommun. Totalt har åtta kommuner redan klarat det nationella målet 60 procent ekologiskt till 2030.

När resultaten av Ekomatsligan 2022 avslöjades stod det klart att Örebro kommun är bäst i Sverige på ekologiskt. Ekomatsligan 2022 genomfördes den 16 maj på 7A Odenplan mitt i Stockholm med cirka 130 deltagare. Totalt fanns 33 kommuner och regioner representerade för att ta emot pris av landsbygdsministerns statssekreterare Oskar Magnusson och H.K.H. prins Carl Philip för sina ekologiska inköp.

Storslam för Borlänge kommun

Strax efter vinnaren Örebro kommun kom Malmö stad på en andraplats med 70 procent ekologiskt, följt av Lunds kommun med 68 procent. Borlänge kommun som kom på en fjärdeplats, vann inte bara Ekologiska Lantbrukarnas pris Svekomatspriset med 48 procent svekologiska inköp, de stod också högst upp på prispallen tillsammans med Gävle kommun för Årets raket. Både Borlänge och Gävle har från 2020 till 2021 ökat sina ekoinköp med nio procentenheter.

Tillsammans med Matilda FoodTech korades också vinnaren av Klimatekopriset. Med låga utsläpp av klimatgaser och höga ekoinköp plockade Malmö stad hem priset för andra året i rad.

Priset Årets Ekologiska Förebild som delades ut av KRAV gick till Gnosjö kommun med motiveringen “För en konsekvent satsning på ekologiskt genom en hög andel ekologiska inköp, KRAV-certfiering av kommunens alla kök, utbildning av personal och dialog med producenter att ställa om till ekologisk och KRAV-märkt produktion”.

Bland regionerna är det Jönköping region som behåller ledningen i Regionsligan med en ekoandel på 58 procent, tätt följt av region Uppsala och region Stockholm. Dessutom toppar Jönköping även Svekomatsligan för regioner med 40 procent svekologiska inköp. Även i Länsekoligan fortsätter förra årets vinnare, Örebro län, att dominera ekotoppen.

38 % ekologiskt i offentlig sektor

Andelen ekologiskt i offentlig sektor är oförändrad jämfört med året innan. Det ekologiska utbudet har ökat stadigt sedan Ekomatcentrum började mäta 1999. Men 2020 minskade andelen ekologiska inköp för första gången med en procentenhet. Genomsnittet för 2021 visar att vi ligger kvar på nivån 38 %.

– Det är fullt möjligt att nå målet 60 procent ekologiskt till 2030 men då behövs en kraftsamling för att vända utvecklingen och öka andel eko igen. Sverige är ju faktiskt bäst i världen på ekologiskt i offentlig sektor, men bättre kan och behöver vi bli! säger Mimi Dekker, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.

Kommuner som klarat det nationella ekomålet har ökat från fem stycken 2020 till åtta kommuner 2021. Dessa föregångskommuner fick utmärkelsen ”Sveriges ekologiska spjutspetsar 2022”. Här hittar vi Örebro, Malmö, Lund, Borlänge, Vellinge, Södertälje, Trosa och Orust.

Bland statliga verksamheter noterades höga ekologiska inköp hos Länsstyrelsen i Uppsala län med 100 procent, Linköping universitet 91 procent och Länsstyrelsen Skåne 80 procent.

Alla rankinglistor och resultat för den offentliga måltidsverksamheten i Sverige finns i Marknadsrapport 2022.

Länk till Marknadsrapporten: http://ekomatcentrum.se/wp-content/uploads/2022/05/Rapport-Marknadsrapport-EMC-2022-17-maj-1.pdf

Svenskt ekologisk mat är mer närproducerad än de matvaror som marknadsförs som närproducerade, hur knäppt det än låter, skriver debattörer från flera organisationer.

Publicerad: 14 april 2022, 05:30 debattartikel i Dagens Samhälle

Många kommuner och regioner har tagit bort sina mål om ekologiska och Kravmärkta livsmedel för att i stället satsa mer på närproducerat – i tron att det gynnar den inhemska livsmedelsproduktionen mer. Men svenskt och ekologiskt är i själva verket mer lokalt, eftersom ekojordbruket är mindre beroende av importerade insatsvaror som konstgödsel. Nu måste ekomålen tillbaka, för att minska vårt beroende av Ryssland och uppnå målet om 60 procent ekologiskt inom offentlig sektor.

Allt fler inser vikten av en inhemsk, tryggad matproduktion. Det är viktigt för Sveriges krisberedskap och självförsörjningsgrad, men även för att nå nationella och globala miljömål. En stark matproduktion i Sverige skapar dessutom arbetstillfällen och gynnar landsbygdsutvecklingen. 

Den ekologiska produktionen kan spela en viktig roll för en sådan utveckling, men de senaste åren har en missuppfattning spridits om att mer ekologiskt skulle innebära en mindre andel svenskproducerad mat. Närproducerat och ekologiskt har ställts mot varandra. Flera kommuner har av det skälet tagit bort sina mål om andel ekologisk och Kravmärkt mat. Resultatet blir dock det motsatta, samtidigt som det strider mot Sveriges mål om att 60 procent av alla livsmedel som upphandlas inom den offentliga sektorn ska vara ekologisk till år 2030.

Statistik från Ekomatcentrum visar att det är direkt kontraproduktivt att dra ner på ekologiskt om det är en stark, trygg och inhemsk matproduktion som är målet. När offentlig sektor köper ekomat visar statistiken att de också får en högre andel svenskt, eftersom det finns gott om svenska ekologiska råvaror som mejeriprodukter, rotsaker och kött. 

Dessutom visar rapporten ”Hur svensk är svensk mat?” att det konventionella jordbruket, inklusive det som marknadsförs som närproducerat, är mer beroende av importerade insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. För exempelvis höstvete går nästan hälften av intäkterna på den konventionella gården åt till att betala för konstgödsel, bekämpningsmedel, bränsle, el och andra insatsvaror, medan ekobonden lägger 8 procent av intäkterna på importerade insatsvaror. Med andra ord stannar nästan alla pengarna kvar inom jordbrukssektorn i Sverige när ekobonden säljer sina produkter, till skillnad från den konventionella bonden.

Svenskt ekologiskt är alltså mer närproducerat än de matvaror som marknadsförs som närproducerade, hur knäppt det än låter. Ägg, mejeri- och köttprodukter är alla exempel på sådana livsmedel. Dessutom har ekojordbruket många andra stora fördelar, såsom 30 procent större biologisk mångfald kring gården och en bättre kvalitetskontroll som bland annat minimerar andelen felmärkt kött.

Ytterligare en anledning för kommuner att köpa mer ekologiskt är det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa. Livsmedelspriserna kommer sannolikt att fortsätta stiga som en följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det konventionella jordbruket drabbas ännu hårdare av detta, eftersom mycket av det som importeras härstammar från just Ryssland, däribland stora mängder konstgödsel. Att fortsätta vara beroende av Ryssland innebär en osäkerhetsfaktor för svensk matproduktion och bidrar indirekt till att finansiera Putins krig. 

Vi uppmanar politiker i kommuner och regioner att återinföra ekomålen, för att skapa en mer långsiktigt hållbar matproduktion och stärka den biologiska mångfalden. 

Karin Lexén
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Eva Fröman
Ordförande Ekomatcentrum

Sofia Emilsson
Verksamhetsledare Ekologiska lantbrukarna

Cecilia Lenbäck
Tf vd Krav