Lund vinner Ekomatsligan 2019 med otroliga 82 % ekologisk inköp 2018.
Lund kröntes under festliga omständigheter till årets vinnare på Ekomatsligan 2019. De vann även årets Svekomatspris med 53 % svekologiska inköp och Ekobrödspriset med 77 % ekologiska brödinköp.
- Fantastiskt kul att vi vinner årets Ekomatsliga. Vi har snubblat på målsnöret de senaste fem åren och då är det extra roligt att vinna igen, jublar Linda Sandgren, utvecklingssamordnare på Måltidsservice i Lund. Alla kommunens engagerade medarbetare är delaktiga i vinsten. Det finns ett stort engagemang kring Lunds 100 % mål som skapat ett unikt samarbete i kommunen. Detta är ett bevis på att en tydlig målsättning skapar resultat, fortsätter Linda nöjt.
Ekomatsligan 2019 genomfördes den 22 maj på Rörstrands slott och konferens mitt i Stockholm. Ekokockarna Rune Kalf Hansen och Ulrika Brydligen delade ut diplom för glatta livet till dryga 40 kommuner, regioner och statliga verksamheter med höga ekologiska inköp under 2018.
38 % ekologiskt i offentligs sektor
Trots att det varit motigt för ekologiskt under året fortsätter offentlig sektor att öka sina ekoandelar. Inköpen ökade 36 till 38 % under 2018. Regionerna hade något mer, i genomsnitt 42 % ekologiskt, medan kommunerna redovisade 37 %. Den offentliga sektorn borde nå, som det ser ut nu, 60 % ekologiskt till 2030.
Årets Ekomatsliga bjöd på många överraskningar
Vellinge som länge legat i topp fick i år lämna över 1:a platsen till Lunds kommun. Skåne fortsätter att dominera i ekotoppen men börjar få lite konkurrens från andra delar av Sverige. Region Kronoberg behåller ledningen bland regionerna med en ekoandel på 58 %, inte långt före region Uppsala som noterade 55 % ekologiskt. Örebro län toppar årets länsekoligan tätt följd av Södermanland. Ekomatsligans bästa raket gick till Kalix kommun som ökade de ekologiska inköpen med 92 % 2018. Årets rookie gick till Arvika kommun som gått från 10 till 22 % ekologiskt 2018. Danderyds kommun kammade hem Årets Ekobrödsraket, då de ökat sina ekologiska brödinköp med över 1000 % under 2018.
Ekologiska spjutspetskommuner
Fem kommuner har redan klarat det nationella ekomålet 60 % ekologiskt till 2030, Lund, Vellinge, Malmö, Örebro och Borlänge. Dessa kommuner fick en särskild utmärkelse "Sveriges ekologiska spjutspetsar 2019", ett diplom som Ekomatcentrum instiftat i år. Tanken är att dessa föregångskommuner ska inspirera andra kommuner och regioner till ökade ekoinköp. Genom att dela med sig av sina erfarenheter och lyckade resultat kan de inspirera de som inte kommit så långt ännu men som har ambitionerna att öka sina ekoinköp framöver.
- Vi kan summera ännu ett fantastiskt ekoår i offentlig sektor. Medan resten av ekomarknaden står och stampar rullar offentlig sektor vidare i jämn ökningstakt mot det nationella konsumtionsmålet 60 % ekologiskt, säger Eva Fröman på Ekomatcentrum.

– Grattis alla eko-producenter! Ni har det som konsumenterna efterfrågar, sa Jenina Dahlberg, kampanjansvarig på Sveriges Konsumenter, när hon berättade om aktuella konsumentundersökningar. Att djuren har fått vara utomhus är viktigt eller mycket viktigt för 75 % av konsumenterna. En jämförelse med verkligheten visar att endast 1 % av kycklingarna, 1 - 2 % av grisarna och 20 % av värphönsen får vara utomhus. Här finns, enligt Jenina Dahlberg, en kunskapslucka hos konsumenterna som behöver överbryggas med information. Det är framför allt djuren i den ekologiska produktionen som har tillgång till utevistelse.
– Kommunicera det och ekoförsäljningen kan gå upp! uppmanade Jenina Dahlberg.

Den 5 april höll Djurskyddet Sverige sin årliga djurskyddskonferens. Årets tema var frågeställningen Hur når vi världens bästa djurskydd? Bland föreläsarna återfanns några av landets främsta experter på djurskydd och djurskyddsregelverk. Handelns och konsumenternas betydelse för djurskyddet belystes av föreläsare från Sveriges Konsumenter, Coop och KRAV. Tove Björlin från Ekomatcentrum var där och bevakade konferensen.

När det gäller vilka animaliska produkter konsumenterna väljer i butiken säger sig 70 % välja svenskt i stor eller mycket stor utsträckning. Skälen är att man vill gynna svenska bönder (80 %), ha produkter med mindre antibiotikaanvändning (73 %) och att man anser att Sverige har ett bättre djurskydd (67 %). Samtidigt anser 41 % av konsumenterna att ett lågt pris är viktigt eller mycket viktigt och 35 % att det är ganska viktigt, vilket naturligtvis inverkar på det faktiska valet i butikshyllan. Enligt Jenina Dahlberg finns det krafter som vill försämra det svenska djurskyddet genom exempelvis slopade beteskrav för kor och införande av burar för suggor. Hon berättade att 48 % av konsumenterna säger att de inte skulle köpa lika mycket svenskt om djurskyddet sänks till EU-nivå.
– Svenska konsumenter vill ha ett starkt djurskydd. Försvaga inte djurskyddet! Men hon konstaterade även att många konsumenter inte känner till hur matproduktionen ser ut och poängterade att alltför mycket av ansvaret inte ska läggas på konsumenterna. Lagar och regler som skyddar djur, miljö och människors hälsa behövs!
Jenina Dahberg berättade även att Sveriges Konsumenter tillsammans med Organic Sweden, Ekologiska Lantbrukarna med flera, arbetar med en informationskampanj för att öka kunskapen om den ekologiska matens mervärden. Kampanjen är treårig och har påbörjats under 2019.

Coop prioriterar svenskt
Även Sofia Strandberg, hållbarhetsstrateg på Coop, konstaterade att svenska produkter är populära bland konsumenterna. Enligt Coops undersökningar är det ingen nyhet att konsumenterna säger sig vilja köpa svenskt, nyheten är att de nu flyttar handen i hyllan och gör det. Coop prioriterar svenskt kött och 87 % av det färska röda köttet som säljs är svenskt. För de egna varumärkena är siffran 97 %. Av den färska kycklingen är 95 % svensk och av den frysta 85 %. Sofia Strandberg kunde inte svara på hur stor andel av köttet och kycklingen som är ekologisk, men sa att den totala försäljningen av ekologiska livsmedel ligger på cirka 10 %.
Coop arbetar med förbättringar för djurskyddet, till exempel är butikerna buräggsfria vad gäller skalägg och börjar med start 2020 fasa ut buräggen från sammansatta produkter. Man har nyligen lanserat det egna naturbetesköttet certifierat enligt Svenskt Sigill Naturbeteskött. Sofia Strandberg berättade att det går framåt och att Coops inköpare nu möts av bland annat antibiotikafri produktion och långsamväxande kycklingraser. Men hon poängterade också att det finns utmaningar kvar inom svensk djurvälfärd och nämnde tjurar som står inomhus, uppbundna mjölkkor och det i princip obefintliga djurskyddet för fisk.
Sofia Strandberg bjöd även på en framtidsspaning, utifrån en undersökning av Demoskop gjord för Coop i samband med utställningen Framtidens mat och dryck. Den visar att på frukostbordet år 2050 kommer mejeriprodukterna sannolikt att komma från växtriket. Ost, kött och korv kommer fortfarande att finnas på middagstallrikarna, men inte lika ofta som idag.

Vi måste prata om den verkliga kostnaden!
– Vad är det man inte betalar för när man väljer billiga livsmedel? Jo, djurvälfärd och miljö! Det sa Paula Quintana Fernández, marknads- och regelutvecklare på KRAV. Hon konstaterade, liksom Jenina Dahlberg, att det finns ett glapp mellan vad konsumenterna säger och vad de gör. Även KRAV har genomfört undersökningar om vad konsumenterna tycker är viktigt vid köp av livsmedel. 62 % anser att det är viktigt att varan är producerad på ett sätt som är bra för djuren och 52 % att den inte haft skadlig inverkan på djur och natur. 54 % anser att svenskt ursprung är viktigt. Trots KRAV-produktionens mervärden sjunker efterfrågan på KRAV-märkt. Paula Quintana Fernández berättade att KRAV kommer att jobba mer med information och kommunikation mot konsument. Hon poängterade att det inte behöver finnas någon motsättning mellan svenskt och KRAV-märkt – vill du välja svenskt kan du välja KRAV!
KRAV-produktionen ligger jämförelsevis långt fram när det kommer till djurskydd, men Paula Quintana Fernández berättade att det är ett system i ständig utveckling och att man arbetar med förbättringar. – KRAV är inte framme vid slutmålet, sa hon, och nämnde bland annat avel för sundare raser och djurvälfärd för fisk som förbättringsområden. På frågan om hur man motiverar att även KRAV-grisar fortfarande bedövas med koldioxid inför slakt – en metod som EFSA redan 2004 ansåg borde fasas ut av djurskyddsskäl, förklarade hon att det är ett kompromissval. – Vi prioriterar att djuren förs till slakt i grupp. Metoden är inte optimal och det är en av sakerna vi jobbar med.

Är Sverige bäst i klassen?
Rebecka Westin, tidigare grishälsoveterinär på Gård- och djurhälsan, i dag verksam som forskare vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa på SLU, resonerade kring frågan om Sverige verkligen är bäst i klassen när det gäller djurskydd för grisar. Hon konstaterade att vi i Sverige är stolta över att grisarna får behålla sina svansar, och det med rätta. Men vi är inte ensamma om det, även grisar i Finland, Norge och Litauen har svansarna kvar. När det gäller smågrisdödlighet ligger Sverige på tionde plats, här dör 17 % av de griskultingar som fötts levande innan de är avvanda. Men Rebecka Westin visade även på mycket goda exempel från en svensk KRAV-gård som, förutom mycket halm åt grisarna, hade ett system för födosök som gav grisarna sysselsättning. På hennes önskelista för ett bättre svenskt grisskydd står fokus på ”best practice” – vi måste komma håg att djurskyddsföreskrifterna är miniminivåer!
– Stimulera lantbrukarna att våga ha mer marginal, genom till exempel investeringsbidrag för de som förbättrar stallarna, uppmanade hon.

Vi måste sluta mäta välfärd i tillväxt!
Albin Gräns är doktor i zoofysiologi på SLU. I sin forskning länkar han samman ekologi, etologi och fysiologi för att förstå hur olika utmaningar påverkar djurs välfärd och hälsa. Han är sannolikt Sveriges främsta expert på fisk – ett djur som närmast är laglöst då den ofta är undantagen i djurskyddslagen och inte omfattas av jaktlagen som däggdjur och fåglar gör. För att förbättra djurskyddet för fisk måste vi sluta mäta välfärd i tillväxt och börja titta på hur vi kan minimera stress för djuren, enligt Albin Gräns. Han menade också att det är hög tid att vi börjar räkna fiskar i individer - inte i kilogram. Fisk är det vanligaste djuret i livsmedelsindustrin, men det finns inga siffror på hur många individer som slaktas. Det har gjorts försök att beräkna det och det handlar om svindlade siffror på upp till 140 miljarder individer för odlad fisk och upp till 2 400 miljarder viltfångade fiskar per år i världen. Detta kan jämföras med det näst vanligaste djuret i livsmedelsindustrin, fjäderfä, som uppgår till cirka 70 miljarder individer per år.

Även när det kommer till fisk finns kunskapsluckor hos konsumenterna. Det förekommer flera märkningar för hållbart fiske och Albin Gräns berättade om en undersökning där man frågat vad konsumenter tror att begreppet ”hållbart fiske” innebär. 59 % svarade ”att fisken inte överfiskas”. Men 44 % svarade även ”att fiskarna avlivas snabbt och smärtfritt”. Någon snabb och smärtfri slaktmetod för fisk finns dessvärre inte och Albin Gräns resonerade om problematiken med bedövnings- och slaktmetoder i branschen. Merparten av de viltfångade fiskarna kvävs till döds på däck, det tar mellan en och fyra timmar. Odlade fiskar bedövas med koldioxid vilket tar mellan fem och elva minuter. Han tillägger att studier visar att fiskarna gör allt för att försöka ta sig ur de koldioxidmättade vattenbaljorna. Fiskars välfärd är dock viktig för konsumenterna. 57 % tycker att ”hållbart fiske” borde innebära att fiskarna avlivas snabbt och smärtfritt och 79 % att fiskars välfärd borde skyddas i samma omfattning som den gör för andra djur vi äter.

Regelverken är miniminivåer
En påminnelse som återkom under dagen var att regelverken för djurskyddet är baserade på miniminivåer. Så även i föredragen med Elin Weber, expert på försöksdjurens beteende och välfärd vid SLU och Frida Lundmark Hedman, tidigare djurskyddsinspektör, nu doktor i husdjursvetenskap anställd vid SLU. Frida Lundmark Hedman pratade bland annat om innebörden av den nya djurskyddslagen som började gälla den 1 april. Hon resonerade kring regelverk och lagstiftning och lyfte risker och möjligheter med målstyrda regler. Hon betonade även att ett regelverk aldrig kan vara bra om det inte efterlevs.
– Jag skulle säga att det finns delar i vår lagstiftning där vi har tydliga regler, men de efterlevs inte. Till exempel extremavel, både för sällskapsdjur och produktionsdjur. Vi får inte utföra avel som kan innebära lidande. Det är jättetydligt, men det pågår ändå.

Djurskyddskonferensen 2019 Hur når vi världens bästa djurskydd? hölls på Ingenjörshuset i Stockholm den 5 april.

Föreläsare:
Frida Lundmark Hedman, SLU: Regelverk och lagstiftning för världens bästa djurskydd
Sofia Strandberg, Coop: Djurskydd ur handelns perspektiv
Jenina Dahlberg, Sveriges konsumenter: Konsumenterna och världens bästa djurskydd
Paula Quintana Fernandez, KRAV: Hur bidrar KRAV till framtidens djurskydd?
Rebecka Westin, SLU: Världens bästa grisskydd
Albin Gräns, SLU: Världens bästa fiskskydd
Elin Weber, SLU: Världens bästa djurskydd för försöksdjuren

Djurskyddet Sverige
Är en av Sveriges största djurskyddsorganisationer. Organisation är rikstäckande och arbetar för att alla djur ska behandlas väl, oavsett om de lever vilt, hålls av människan för sällskap eller föds upp för att bli eller producera mat.

Text och Bild, Tove Björlin Ekomatcentrum.