Den 24 februari 2021, kl 10.30 överlämnade nio stora miljö- och konsumentorganisationer ett upprop till landsbygdsminister Jenny Nilsson samt företrädare för den svenska livsmedelsbranschen för att uppmärksamma dem på Sveriges svaga intresse för svensk ekologisk växtmat.

Mer svensk ekologisk växtbaserad mat nu! Upprop signerat av Ekomatcentrum och åtta miljö- och konsumentorganisationer har överlämnats till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Den 24 februari överlämnades uppropet Mer svensk ekologisk växtmat nu! till landsbygdsminister Jennie Nilsson. Uppropet är undertecknat av Ekomatcentrum, WWF, Naturskyddsföreningen, Vi Konsumenter, Sveriges konsumenter, Medveten konsumtion, KRAV, föreningen Ekokockar och Baljväxtakademin. Landsbygdsminister Jennie Nilsson var positiv till uppropet och bjöd in till en fortsatt dialog.

Bakgrunden till uppropet är kraftigt ökad efterfrågan på växtbaserad mat och en minimal svensk produktion av baljväxter för humankonsumtion, grönsaker, frukt och bär. Det har resulterat i en snabbt växande import av växtbaserad mat.

“Man får inte glömma pesticiderna. Vårt pesticid fotavtryck beror mycket på importen av konventionellt odlad frukt, bär och grönsaker.” Gunnela Ståhle, ordförande, Vi Konsumenter.

Ekomatcentrum följer sedan 20 år utvecklingen av ekologisk mat i offentlig sektor. Nu är 39 % av livsmedelinköpen i kommuner och regioner ekologiska. Det nationella konsumtionsmålet för ekologiskt i offentlig sektor är 60 % ekologiskt till 2030. Vi på Ekomatcentrum befarar att detta mål inte kommer att nås. Det ekologiska målet har nämligen fått konkurrens. Nya politiska konstellationer kräver mer än eko. Det ska vara svenskt, helst lokalt och det ska vara klimatsmart. OM offentlig sektor ska nå konsumtionsmålet 2030 och OM vi ska nå de nationella miljö- och klimatmålen måste Sverige satsa mer på växtbaserad mat i primärproduktionen och alla efterföljande led i livsmedelskedjan. Idag är den största delen växtbaserad mat som omsätts i Sverige importerad. Av de 30 % svekologiska livsmedel (ekologiskt producerat i Sverige) som serveras i kommuner och regioner är 65 % mjölk och mejeri produkter. 13 % är potatis och grönsaker och endast 0,1 % är baljväxter.

”Vi ser en stor potential för svenska, ekologiska och gärna KRAV-certifierade vegetariska produkter. Det skulle gynna både klimatet och den biologiska mångfalden” Anita Falkenek, vd, KRAV.

Svenska ekologiska växtbaserade produkter lyser med sin frånvaro i dagligvaruhandeln, det visar Ekomatcentrums rapport Svekovego – Växtbaserat nu och i framtiden. Det finns några undantag, men de är få. ICA och Coop deltog som representanter för dagligvaruhandeln på mötet med ministern och berättade att de arbetar för mer svensk växtbaserad mat på butikshyllorna.

“Vi måste få till en stor marknad för svenska ekologiska vegetariska produkter. För där är konsumenterna idag och de letar efter det här”. Louise Karlberg, verksamhetsledare SNF

“Vi understryker vikten av en stark politik och att den ska ha ett tydligt konsumentperspektiv. Det är olyckligt att konsumenterna måste välja mellan olika goda syften.” Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter.

Även Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Ekologiska Lantbrukarna har signalerat att de är positiva till en vidare dialog om mer växtbaserad mat från Sverige, men medverkade ej vid mötet.

– Med uppropet hoppas vi på Ekomatcentrum kunna accelerera dialogen och samarbetet mellan livsmedelsmarknadens aktörer. Målet är att inom en snar framtid kunna anpassa utbudet av livsmedel till den gröna marknadens nya konsumtionsmönster. Ett startskott skulle vara en skrivning om mer svensk växtmat i handlingsplanen för livsmedelstrategin, säger Eva Fröman, Ekomatcentrum.

“Vi hoppas på en politisk uppväxling och ett engagemang från Livsmedelskedjans aktörer, och att vi i det här skiftet som vi nu ser, med en ökad konsumtion av baljväxter, tar hem den här affären till Sverige.” Anna Richert, senior matexpert, WWF

Upprop! Mer svensk ekologisk växtmat nu!

Växtbaserade livsmedel växer rekordsnabbt på marknaden och utvecklingen förväntas fortsätta i hög takt. Den ökade efterfrågan på växtbaserade livsmedel drivs av konsumenters insikt om hur allvarlig och omfattande matproduktionens inverkan är på miljön, klimatet och djurvälfärden. Forskningsrapporter visar att ekologiskt lantbruk gynnar den biologiska mångfalden samt att växtbaserad kost är bättre för klimatet. Trots detta lyser svenska ekologiska vegetariska (SvEkoVego) produkter med sin frånvaro, visar Ekomatcentrums rapport SvEkoVego – Växtbaserat nu och i framtiden*.

Det svenska lantbruket satsar främst på baljväxter till djurfoder. Odlingen av böner, linser och ärter för humankonsumtion är minimal. Bristen på svenska vegetabiliska råvaror leder till ett omfattande importberoende för den svenska livsmedelsindustrin.

I Sverige saknas även industri för att förädla växtprotein, en viktig förutsättning för att ta fram nya köttliknande foodtech produkter som konsumenterna efterfrågar.

Sveriges politiker bör tillsammans med branschorganisationerna; Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Ekologiska Lantbrukarna, uppmuntra till en utveckling som möter konsumenternas växande krav på växtbaserad mat.

Stöd vårt upprop att:

• i Sveriges livsmedelsstrategi sätta tydliga mål för en ökad produktion av SvEkoVego.
• livsmedelsbranschen satsar på nya vego-trenden genom att utveckla förädlingsindustrin i Sverige med svensk ekologisk växtbaserad mat.
• dagligvaruhandeln marknadsför och synliggör SvEkoVego produkter i butik.
• lantbruket ökar odlingen av frukt och grönt samt växtbaserat protein till humankonsumtion.

Kom igen Sverige! Satsa på en hållbar ekologisk växtbaserad matproduktion för klimatet och miljön nu, annars riskerar vi att missa vegotåget.

Ekomatcentrum, verksamhetsledare Eva Fröman och ordförande Mimi Dekker

Baljväxtakademin, ordförande Divya Jagasia

Föreningen Ekokockar, Ulrika Brydling

Föreningen Medveten Konsumtion, generalsekreterare Alexandra Davidsson

KRAV, VD Anita Falkenek

Naturskyddsföreningen, generalsekreterare Karin Lexén

Sveriges Konsumenter, generalsekreterare Jan Bertoft

Vi Konsumenter, ordförande Gunnela Ståhle

Världsnaturfonden WWF, senior matexpert Anna Richert

Ekologisk potatis är nyttig, klimatsmart, miljösmart och dessutom billig att äta och köpa. Perfekt för alla offentliga storkök som arbetar för en ökad biologisk mångfald och minskad klimatbelastning. Potatis är rik på alla vitaminer och näringsämnen som vi behöver. Den innehåller i princip allt utom fett. Och efter många år av okänt dåligt rykte toppar potatisen åter inköpslistorna runt om i landet. Potatis utsågs nämligen till årets livsmedel 2020 av Livsmedelsföretagen.

Forskning visar att potatis kan göra oss mindre stressade. Den innehåller nämligen ämnen som stimulerar hjärnsubstansen serotonin som gör oss nöjda och lugna. Så lite otippat är att om du vill sova gott om natten ska du äta potatis innan du går till sängs.

Potatis är en av världens mest populära råvaror och en av de nyttigaste. Är den dessutom ekologist producerad kan du äta den med skalet på och få en stor dos av nyttiga antioxidanter.
Potatis passar lika bra i skolan, hemmet eller på finrestaurangen. Variationsrikedomen på potatisrätter är i det närmsta oändlig. Från vanlig kokt till härliga gratänger, mos, rårakor, potatisbullar eller pommes.
Vår fina potatissortguide ger bland annat tips på vad de ekologiska potatissorterna fungerar bäst till för potatisrätter. Guiden kan laddas ner som en PDF eller beställas från Ekomatcentrum i en tryckt version.
Informationsbroschyren ”Ekologisk potatis i storkök” kan även den laddas ner som en pdf eller beställas från Ekomatcentrums hemsida. Där hittar du information om ekologiska potatissorter, dess unika smaker och användningsområden. Samt många bra tips på hur man förvarar, tillagar och hanterar den ekologiska potatisen. Och inte minst, några smarriga potatisrecept från offentliga storkök att testa.

Klicka på länken för att beställa broschyrer och guider